det är sjukt egentligen, hur något så egentligen obetydligt kan påverka en människa så mycket, hur man ena sekunden kan vara på topp och sekunden efter vara fylld av ångestkänslor, men också hur man kan vara helt förkrossad och stunden efter må hur bra som helst..
snart kommer den tiden på året jag oftast mår hur dåligt som helst, med tanke på förra årets händelser vid den tiden så lär det inte bli bättre, jag vill bara bromsa ner tiden, stanna och aldrig mer hamna i november igen.
det är dax att ta upp den leende masken igen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar