mommo

vet inte riktigt vad jag ska säga eller göra, om jag ska skratta eller gråta för att hon klarade sig men ändå ligger helt förlamad. mormor har fått en stroke. ja, min lilla älskade mormor som bor helt själv. ramlade fredags kväll, blev hittad lördag eftermiddag av grannarna, uppskrapade armbågar och knän när hon har försökt komma till telefonen. kan inte äns tänka mig smärtan och rädslan som hon kände när hon låg där. hon försökte ju förklara i söndags men hon började gråta när hon började prata om hur rädd hon blivit så hon slutade. förlamad i hela vänstra sidan, men kan ändå prata och tänka klart, och det är jag så jävla tacksam över men samtidigt så jävla jävla ledsen över att hon ligger där på sjukhuset i skövde, själv och rädd som fan. hon har ingen som bor i närheten, hon hatar sjukhus, men mest av allt hatar hon att inte kunna ta hand om sig själv. hon behöver någon som duschar henne, borstar tänderna på henne, tar henne på toaletten och allt såntdär. i söndags hade jag nog den värsta eftermiddagen i mitt liv. att se henne ligga där helt still gjorde så jävla ont. lilla mormor som alltid fixar och donar, skrattar och är igång, ligger där precis som morfar gjorde när han råkade ut för olyckan.
och det enda jag kan göra åt saken är att sitta jämte henne, hålla henne i handen och säga att allt kommer bli bra. men både hon och jag och alla andra vet att det kanske inte blir så. hon kanske aldrig kommer kunna gå igen, hon kanske måste flytta hemifrån, kanske bo på hem och aldrig få ta hand om sig själv igen.
det är svårt att tänka positivt när man vet att det med stor sannolikhet inte kommer bli så

1000000 år sen jag skrev här, va kul va!
iallafall, sitter och lyssnar på maggios nya album, rätt jävla soft faktiskt. livet leker osv.
kom på världens bästa idé idag och har redan fått ett halvt ja från min kära mor. så om allt går som vi vill, kan jag och elin KANSKE vara påväg till vårat kära brighton om sisådär 3 månader. fyfan va sommaren kommer bli underbar om det kan genomföras. jävlar i helvete

fredagstankar

behöver inte människor som tror att dom kan komma och gå lite som dom vill, bli bästa vänner över loven, över helgerna och sen i skolan låtsas som man bara är bekanta, ignorera en och sen bara umgås med sina "coola" kompisar, för att sedan smsa så fort dom är ensamma eller när dom är hemma. så sjukligt genomskinligt och elakt så det finns inte. är så jävla faschinerad över hur människor kan vara så osäkra i sig själva att dom måste låtsas att vara en annan människa för att känna att dom passar in.

jag tror att när vi går genom tiden, att allt det bästa inte hänt än

wehööw, typ en månad sedan jag skrev något på denna döda bloggen. jaa, vad har hänt egentligen. chillar sönder i skolan med bj och robin, festat med vbpojkarna typ varje helg, bott med kollektivet i 2 veckor och haft det helgrymt, umgåtts med vänner, tränat, umgåtts med familjen. idag har jag tagit hand om min älskade vän som gjorde slut med sin pojkvän på deras 6månadersdag, skär i hjärtat att se en nära vän så ledsen :(
2 veckor till belgienmänniskorna kommer till sverige, jag och kakan är ungefär så nervösa som man kan bli, hahaha.

NU SKA JAG DUSCHA

ungefär såhär taggad är jag på att dra till sportlife och springa på alla hjärtans dag. later bitchesss

the heart never lies

sitter denna vackra lördagskväll, lyssnar på mcfly (hahaha jag vet, vad händer, men dom är fan bra ändå) och funderar över livet, över familjen, min bror, vänner, vänner som förändras, vänner som försvinner och vänner som kommer, vänner som man inte känner igen längre och kärlek och killar och misstag och lycka och sorg och jag vet inte vad. är nog ganska nöjd med livet som det är nu faktiskt, börjar träna imorgon, sportlov snart, det är inte långt kvar till sommaren och allt är bara allmänt chill.
mayday släpper ny EP om en månad med 4 gamla akustiska låtar och 2 nya, och dom har börjat pre pro på nya albumet som kommer i juni/juli, måtte det vara bra annars tar jag mitt liv. är ganska taggad ändå dock. nu ska jag gå och dricka en liter vatten och sova. sovasovasova. hur underbart?